Söndagsmiddag

Igår kom Emma och Mimi förbi på middag. Emma och jag lagade någon kycklingpasta innan Mimi kom. Vi fick lite flashbacks från hemkunskapen i nian. Då brukade det vara lite smått kaos men själva resultatet blev nästan alltid bra. (förutom de där hästsko-formade kakorna)
Precis så var det igår också.

Det var så gott så att vi inte kunde sluta äta.

Resten av kvällen drack vi te och glögg och pratade om viktiga och oviktiga saker.

/K

Vilja bli

Gårdagskvällen började på Vapiano där vi avnjöt en god middag! Det är en speciell restaurang, och jag vet inte riktigt om jag gillar konceptet eller inte. Det är mycket väntan och en aning rörigt men samtidigt är det gott och fint! 

Efter middagen var det dags för konserten! På vackra Berns var det fullsatt och stämningen var på topp. Jag tycker att konserten var bra, men kunde varit lite längre. Han är mycket bra för att vara så ny! 

Trots Fredriks längd fick han för en gångs skull kämpa sig fram till baren. För det fanns många långa personer inne på Berns noterade vi. Jag och Felicia insåg att det aldrig skulle gå för oss.

Glada miner var det hela kvällen. Både jag och Felicia bjöd även på en del dryga kommentarer (som vanligt) för att lätta upp stämningen.

Konserten var mycket bra och publiken var verkligen med från början till slut. Oskar Linnros är verkligen en bra artist som det kommer att gå bra för i framtiden!

När konserten var slut snöade det väldigt mycket i Stockholm.

Vi halkade runt lite på isen i Kungsträdgården en liten stund.

Sen gick vi en promenad i Gamla Stan i dåliga skor, tog tunnelbanan till Rådmansgatan och satte oss på Café 60. Det är mysigt att fika vid midnatt och vi satt där tills vi började gäspa.

Det bästa med er är att vi alltid skrattar tillsammans. Tack för en fin kväll!

Helg

Igår fyllde världens bästa Mimi 19 år!

Grattis till dig!

Tyvärr kunde vi inte fira henne igår, men jag Emma och Tim bestämde oss ändå för att gå till en pub och ta oss en drink. Dock fick vi inte vara ifred riktigt, utan flera underliga människor skulle komma fram och prata.
Testade även på en Irish Coffee och jag insåg att whiskey inte är något för mig. Men grädde är gott och kaffe är gott.

Ikväll blir det Oskar Linnros på Berns och innan det en middag på Vapiano med Felicia och Fredrik. Ska bli himla trevligt faktiskt!

/K

Sko

Jag köpte ett par skor förra helgen. Men nu har det kommit snö och det är synd, för det här är inga bra snöskor.

/K

en söndag

Där jag jobbar har man bestämt att man inte får ha nagellack eller långa naglar. Innan jag började här hade jag alltid nagellack, jag tyckte att det var viktigt och fint. 

Ny färg varje vecka.

Vissa tycker det är oviktigt men det är faktiskt en av de allra viktigaste detaljerna.

Det är egentligen inget problem med att jag inte får ha fina naglar, mer trist. 

Ilandsproblem.

Jag har märkt att ingen på jobbet märkt om jag använder genomskinligt lack. Därför får det bli min kompromiss.

Jag vet att jag är en nörd som borde tänka på viktigare saker. 

Förutom att måla naglarna fick jag idag besök av den här lilla rackaren. Han heter Lasse och bor vägg i vägg med mig. Han brukar jama vid kylskåpet tills han får lite mjölk. När han fått det smakar han lite och går därfrån till ett skönt ställe för en tupplur. Han har kvarterets finaste morrhår. 

Så här ser han ut när man väckt honom och han blir på bushumör.

När jag blir äldre ska jag ha en egen katt.

/K

Livet är en fest!

Min goda vän Emma har alltid fina klänningar på sig, jag har inte sett att hon burit byxor sen vi gick i nian säkert. Hon menar att livet är för kort för att ha tråkiga kläder.

När jag köpte en silver klänning häromdagen funderade jag på om den bara kunde få följa med på festliga dagar. Jag var ute efter en vardagsklänning och var därför på väg tillbaka med den. Det som ändrade mig var när Emma kom med det fina uttrycket.
"men livet är ju en fest, därför kan du ju ha den varje dag"

Nej, det är ingen riddarrustning.

Nu ska jag åka och träffa Felicia, Fredrik och Frida. Det är ju alltid festligt!


/K

Att försova sig

En riktigt jobbig känsla är när man inser att man har försovit sig. Jag hatar verkligen att vara sen. Det förstör hela min dag.
Jag är en riktig tidspessimist, till min senaste jobbintervju var jag 45 minuter för tidig.
Så är det alltid när jag ska till tandläkaren, frisören eller jobbet. Eller allt egentligen.

I tisdags vaknade jag 10:45. I vanliga fall brukar jag i lugn takt vandra ned mot tunnelbanan vid 10:30 för att hinna till jobbet. Jag känner mig oerhört obekäm.
Vad gör man?
Jag går runt i cirklar och mår dåligt och känner mig nyvaken. Istället för att ta ett beslut ringer jag pappa. Det är alltid skönt när någon annan tar ett beslut åt en.

Jag hoppar i kläder, borstar tänderna, ringer en taxi och gör en macka. Sen åker jag taxi till mitt jobb på McDonalds, till råga på allt betalar jag i Euro.
Det ni!

Det här var min tolkning på temat tid när jag gick på fotokurs i tvåan på gymnasiet.

folk som väntar, tåg som går, tidtabell, klocka.
tunnelbanan symboliserar tid på något sätt tyckte jag då, nu vet jag inte hur jag skulle tolka det.

/K